”Bönen är en kristens ämbete”. Så lär vår lärofader Martin Luther ha sagt. Hans tanke var att ”såsom smeden smider järnet eller en skomakare lagar skor så ber en kristen”.
Bönen är en kristen människas andning, inte själva livet. Livet är Kristus. Andningen – bönen – är ett tecken på liv. Om livet dör, slutar andningen. Men så länge hjärtat slår, andas människan också.
- I Salt vill vi att bönen ska genomsyra allt vi gör. Om det är en gudstjänst eller ett styrelsemöte så bör bönen vara något som vi prioriterar och ger mycket tid.
- När vi ber gör vi det ”i Jesu namn”. Bön i Jesu namn är ingen magisk formel, utan betyder att vi inte litar på något hos oss själva utan helt och hållet på Kristus.
- Jesus lärde sina lärjungar att be, det var en viktig del i lärjungaskapet. Han lärde dem att tala förtroligt med ”Fadern”, de fick rätt att tala till Fadern på samma sätt som Jesus själv gjorde det (Luk 11:1-4).

